Is Eld och Fruktan

Vi var där dagen innan incheckning, överfyllda av förväntan då detta var vårat första Eleria lajv och första lajvet för Thânfuksham uruk. Det började som det mesta gör för oss, åt helvete. 

Gruppledarens enda vapen blev underkänt och ilska for i luften, detta dyra helgjutna Calimacil vapen hamnade i Hasses svarta sopsäck.

Vill personligen tacka Eleria crew för att ha lånat ut ett vapen och räddat mig, fast Razul kunde låna mig pengar senare för att köpa ett nytt vapen.

Första lajvdagen

Ivriga gick vi inlajv, det hade just börjat skymma och regnet öste ner. Vi gjorde lajvets första och största misstag, vi slog våra kloka huvuden ihop och bestämmde oss för att gena genom skogen. Även detta gick åt helvete, givetvis.

Razul och Shâzouk hörde ett otroligt oljud, Shâzouk beskriver detta senare som "the big bang". Maghtor ramlade med 20 kg rustning ner i en pöl och fick en lättare stukning på foten. 

Regnet och foten fick oss att dra till offet och där stannade vi kvar över natten.

Andra lajvdagen

Shâzouk var den som först fick orken till att resa sig på morgonen för att öppna tältet. SNÖÖÖÖ! va allt vi andra hörde.

Inte igen! skrek Maghtor efter sett en snabb flashback från ett annat vårlajv, även på rls Williams Arv II lajvet fall de snö. På de lajvet åkte vi hem med en gång, 

men inte på detta! Efter en dramatisk kamp mot elden lyckades Shâzouk rädda våra liv, det nu brann klent i vår lilla grillkorg.

Razul var varken nöjd eller tacksam för elden. Detta duger då fan inte... sa han med hackande tänder och började våldsamt gräva i mossan efter sten till en eldstad. 

Maghtor halltade glatt efter vedpinnar och Shâzouk såg stenar överallt. Lajvet var räddat!

Maghtor gav Razul en order. Nocka nästa jävel dum nog till att neka oss allt de äger! Sagt och gjort, Rickard höjde hjälmkrossarn i himlen och drog noken i huvudet på människan. Bra försök! va allt vi hörde... sen gick han.

Tredje lajvdagen

Denna natt skulle vi slå på stort. Ett ensamt läger vid en skogsdunge brevid ängen var vårat mål. Smygandes (med fulla plåtrustningar) började vi klumpiga som stridsvagnar i skogen närma oss lägret, alla hade dragna vapen.

 Razul sprang utan förvarning in i lägret, WAAAAHH!!

Då vi än en gång gjort bort oss och lägret var tomt på folk så bestämmde vi oss för att ta en rökpaus på den fina bänken.

Sagt och gjort, vi la ifrån oss våra vapen, sköldar, hjälmar och tände en varsin cigg.

Vem där?! hör vi plötsligt. Razul kastar ciggen mot honom, rustar sig snabbare än en brandman när larmet går och springer allt han har efter den ensamma vandraren. 

Shâzouk var bara några meter bakom medans Maghtor haltandes gjorde så gott han kunde för att hinna med, lyckades tyvärr inte så bra. När väl Maghtor kom ut på ängen stod där åtta människor, endel lika tungt rustade som vi.

Vi är fler än er, ge er iväg! Fan heller tänkte Maghtor och tog ett riktigt glädjeskutt mot en människa utan rustning och vapen. 

Tyvärr misslyckades landningen katastrofalt på den blöta ängen och Maghtor slog en frivolt och landade hårt på ryggen. En pinsam tystnad uppstod...

Fjärde lajvdagen

Thânfuksham skulle denna kväll få chansen att visa sig värdiga inför den mäktiga svartblodsgruppen Blodspakten. Vi hade blivit lovade en riklig belöning om vi visade oss värdiga nog. I två rader längs med ingången till blodspaktens fort

stod Thânfuksham längst fram. En större grupp människor stod utanför och försökte locka ut oss till strid genom förnedrande svordomar. Ingen av oss rubbade sig en millimeter och vi skrek ännu mer förnedrande svordomar tillbaks. 

En grupp människor kom fram, tände en stubin och kastade något mot oss, det var en hemmagjord magnesiumbomb! Bomben landade på Maghtor's huvhud, studsade sen på Shâzouk's bröst och ner på marken.

Nu var inte svordomarna på skojj längre, nu hade lek blivit allvar. Magnesiumbomben brann starkt som en klar stjärna mitt i fortet där alla uruks stod och trängdes, nu i panik. Nu blev det tyvärr offlajv och inget mer hände denna kväll.

Så här slutade den sista natten på Is, Eld och Fruktan. Synd att så få skulle lyckas förstöra för så många... I övrigt hade vi ett väldigt roligt lajv fast så mycket gick snett för oss och tänker återkomma till fler Eleria.